Inlandsisens tillbakadragande och mellansvenska israndszonen kan man bland annat läsa om i Svenska turistföreningens årsskrift 1981 om Dalsland, kapitlet Grus i Dalsland och i Karl-Inge Åhäll, Geologi i Dalsland (Dalslands Turistråd 1993). Eller Roger Olsson, Kent-Åke Gustavsson, Lars Eric Fjellman, Natur i Dalsland : en vägvisare, 2017.
Uppgiften om högsta kustlinjen, och kartan, finns i Beskrivning till jordartskartan 9B Dals-Ed SO av Otto Pile & Martin Sundh, Sveriges geologiska undersökningar, SGU, 2008.
Dalskog ligger i norra delen av kartbladet, det sträcker sig från Stigen i söder till Bäcke i norr, och det står så här: ”I söder ligger HK på drygt 150 m.ö.h. och stiger sedan mot norr till drygt 165 m.ö.h.”
Och i Beskrivning till jordartskartan 9B Dals-Ed NO av Arne Hilldén, Sveriges geologiska undersökningar, SGU, 2008: ”Enligt Johansson (1982) ligger HK omedelbart söder om randmoränzonen mellan Dals-Ed och kartområdets sydöstra hörn på 165-170 m.ö.h.” /…/ ”Omedelbart norr om randzonen är HK på ca 150 m.ö.h. Detta beror på att isen stod stilla i cirka 500 år och då hade landet höjt sig ca 20 m.” Kartans sydöstra hörn är ungefär vid södra änden av sjön Erve .
Den mesta kunskaper om hur det var i Dalsland årtusendena efter att inlandsisen dragit sig tillbaka kommer från de rika stenåldersfyndigheterna vid Hästefjorden söder om Frändefors.
Se Hästefjorden under stenåldern : fynden berättar av Karin Rex Svensson, – Vänersborg : Älvsborgs länsmuseum. 1988. Hon har också skrivit om hällristningarna i Dalsland, bland annat i Dalskog. Där menar hon att hällristningarna vid Grönhult är sentida.
Hällristningar i Älvsborgs län : en inventering av samtliga kända hällristningar i Dalsland och Göta älvdalen / Karin Rex Svensson, 1982
Det mesta om vilka fornfynd som hittats och registrerats i Dalskog är hämtat från https://app.raa.se/open/fornsok
Också hämtat en del från:
Dalslands fornminnen : nedslag i det dalsländska landskapets förhistoria / av Mats Hellgren och Leif Johansson, Hellgren, Mats, 1959- (författare), Johansson, Leif, 1955-, arkeolog (författare) ISBN 91-631-5419-6 [Kungälv] : Förf., 2004
Typiska dateringar av de olika fynden kommer främst från Nationalencyklopedin och Wikipedia, samt mejlväxling med Fornsok fornsok@raa.se 21 feb – 1 mars 2018 och 17-18 feb 2019
Om varför det gick bra att odla i osvallade terrängen:
http://www.ksla.se/anh/files/2012/06/18.-Odlingslandskapet-under-aldre-jarnaldern-sid-267-319.pdf
Klimatförsämring på grund av två gigantiska vulkanutbrott år 536 och år 540 e. Kr. Fredrik Charpentier Ljungqvist, Tydliga spår efter historiens extremväder, Forskning & Framsteg 2016/6.
Odlingen upphörde till stor del under 500-talet.
”– Jag såg i min avhandling 1996 att odlingen upphörde på de högre delarna av småländska höglandet på 500-talet, och inte kom tillbaka förrän på 1100-1200-talet, säger Per Lagerås, arkeobotaniker vid Arkeologerna, Statens historiska muséer i Lund.”
https://fof.se/tidning/2016/6/artikel/tydliga-spar-efter-historiens-extremvader
Den skandinaviska populationen halverades, av Helena Östlund i:
https://www.tidningencurie.se/nyheter/2020/02/19/ny-tolkning-av-rokstenen-vackte-globalt-intresse/)
Om att Dalskog till stor del avfolkandes under yngre järnålder skriver Per-Eric Ullberg-Ornell.:
”Inom socknen saknas klara lämningar från yngre järnålder. Avsaknaden av ett yngre gravmaterial, högar och runda övertorvade stensättningar, kan bero på flera orsaker. En orsak, som förefaller vara trolig, är att området har återkoloniserats under medeltid efter en tillfällig nedgång, (övergivande), av brukningsenheterna under senare delen av järnåldern. Övergivandet eller tillbakagången kan ha orsakats av en utarmning av brukningsytorna p.g.a primitiv jordbruksteknik och dålig markbeskaffenhet, med svält och sjukdom som följd.
Det är först under medeltid som de äldre förhistoriska byggnaderna oc brukningsytorna återkoloniseras och brukas på nytt. Äldre ytor röjs och nya tillkommer. Inte minst avspeglas nyetableringen under medeltiden av namnformerna i de olika gårds- och bynamnen. Namnformer som Grönhult, Tegen och Kärr samt givetvis sockennamnet Dalskog återspeglar nyetableringen under medeltiden.”
Hämtat från s. 13, Löfgren, Maria. 1985: Kulturhistorisk byggnadsinventering 33 Melleruds kommun. Socknarna Dalskog och Gunnarsnäs. Älvsborgs länsmuseum. Vänersborg.
Byggnadsinventeringen kan rekvireras från kulturutveckling@vgregion.se